Överlevnadsguide
 |
Tills igår hade en potentiell köpare mest varit fokuserad på produktens prisvärdhet, det vill säga balans mellan pris och kvalitet. Nedgrävd i reklam ville denne få så mycket som möjligt för sina pengar. Den typen av enkelriktad tankegång verkar vara klanderfri, men är det verkligen så?
En apparat med en mängd olika finesser till ett bra pris är intressant först om den motsvarar standarder framtagna för att skydda mänsklig hälsa och miljö. Ett exempel är mobiltelefoner, som är skadliga om de används utan headset. Efter lång tid lyckades experterna få till stånd en berättigad diskussion om saken. Olyckligtvis är ibland lobbyisternas och tillverkarnas makt så stark att sanningen om produkternas inflytande på hälsan har svårt att nå allmänheten.
Nyttit presenterar 27 headsets för allas smak och plånbok. Vid inköpet är det värt att tänka på att ett enhälligt forskarteam rekommenderar användning av headsets, som har extra isolerad tråd, eftersom sådan isolation väsentligt reducerar den skadliga strålningen.
Naturligtvis är det inte enbart mobiltelefoner som förpestar våra liv. Det finns så många exempel på att det är i sin ordning att det skrivs en överlevnadsguide för den nyteknologiska världen. Det är alltså inte bara apparater som kontaminerar omgivningen och ruinerar hälsan, utan även små stressframkallare som jag kallar för usla störningar och hindrare.
CeBit är ett mycket bra exempel på hur det på ett ställe går att samla en rad av små komplikationer. Antagligen är det därför den stora manifestationen, vid andra ögonkastet, alltmer börjar liknar en liten bytillställning i stor förpackning. Vid ännu närmare observation klarnar bilden av att den stora internationella manifestationen alltmer övergår till att vara en stor tysk tillställning.
Varje år frågar jag vid pressluckan om jag kan få en CD-skiva, som innehåller en förteckning över mässans utställare, istället för den 2,5 kg tunga boken, som automatiskt delas ut till journalister. Varje år märker jag att personalen, som arbetar där, låtsas att de inte vet att informationen som finns i mastodontboken lätt fått plats på en vanlig CD. Jag frågar eftersom jag är journalist och inte bärare. Därför är jag redan vid ingången dömd att bära med mig den gigantiska boken, lika stor som tre förstaband av Encyclopedia Britannica! Okej, det går att säga att det utvecklar musklerna. Men i så fall borde kanske boken delas i två band, så att den som tränar kan göra det med båda armarna. För balansens skull. Jag skulle inte bli förvånad om någon började bära katalogen på huvudet. Inte bara för att träna nackmuskulaturen och öva balansen utan också för att få fria händer.
 |
Mässbesökare är någonting av utforskare. Där krävs god förmåga att kunna läsa kartor. Det är värt beröm att organisatörerna har hängt kartor överallt på mässans väggar. Men, varför är det inte någon befintlighetsmarkering utmärkt på dessa kartor? Hur skall jag veta vart jag ska gå, när jag inte vet var jag befinner mig?
Det lättaste är att fråga första bästa vakt. Problem uppstår, när du förtvivlat fattar att inte ens vakterna vet någonting. Jag känner alltid obehag, när jag förvirrar dem med mina frågor. När jag märker det nickar jag alltid och ler in i absurdum och lyssnar på en flod av, antagligen mycket artiga, tyska fraser. Jag skäms att erkänna att mina kunskaper i tyska endast är blygsamma. Därför säger jag ”Danke schön” och går vidare. Medan jag går de första tio kilometerna är jag glad att det finns någon att fråga. I panik konstruerar jag sentenser på tyska, för jag vet att vakterna i huvudsak inte talar engelska. Det som på sin höjd går att få reda på av en vakt är platsen där det finns en annan vakt, vilket obligatoriskt är på andra sidan hallen. Den andra vakten, talar i regel inte heller någon engelska
När du gått kors och tvärs i hallen sex till tio gånger, blivit vän med alla vakter, förbättrat din tyska, konstaterar du att du ändå inte har kommit närmare utgången som du letar efter. Jag har letat efter ”Nord drei”. Jag har inte lyckats hitta den, och har konstaterat att de trevliga människorna inte heller vet var utgången finns. När jag frågade om de har någon kommunikation med någon chef, koordinator, GPS center, eller om det finns någon, som vet var den förbaskade ”Nord drei” finns, öppnar de sitt hjärta och säger att de har ingen kommunikation, inte ens en mobiltelefon och deras lön är liten. Det enda de kan är att peka artigt mot andra sidan hallen. Om du har tur, kan du se en avlägsen prick som föreställer kollegan på andra sidan hallen, som kanske kan några ord engelska eller är invigd i den heliga hemligheten om utgången ”Nord drei”? Då går du några kilometer till.
Jag går ständigt och undrar varför de, som är anställda för att ge information på en sådan manifestation, inte kan engelska? Varför har de ingen kommunikation med varandra? Varför saknar de information om sin egen befintlighet? Och var hittar tyskarna alla dessa sjuttioåriga pensionärer, som står där som vakter? Jag tyckte att det var obehagligt att ställa den triviala frågan till dem: ”Var befinner jag mig nu?” Jag är verkligen emot alla typer av diskriminering, men inte emot krav på prestationer. Om du inte har fenor är du inte en fisk. Om du inte kan språket, kan du lämna information enbart genom att vifta med händerna, vilket dessa människor de facto gör.
Ibland går jag på något party på Cebit. Flertalet företag arrangerar dem i sina montrar. De börjar oftast klockan 18, samtidigt som mässan stänger för besökare. Det finns viss logik i det. Montrarna är svindyra och många har även restaurangutrymme, och det är dumt att ha party någon annanstans. Oftast har dessa partyn den amerikanska avslappnade atmosfären, tyska mängder av mat och tålmodig österländsk personal i baren. Emellertid, så fort du lämnar partyt börjar genast åtminstone tre av Murphys lagar att gälla.
-Om någonting kan gå fel, kommer det att gå fel.
-Ingenting är så lätt som det ser ut.
-Allting kräver mer tid än du tror
Att se de tomma hallarna är inte trevligt. Tröttheten börjar ta ut sin rätt, och önskan att hitta rätt utgång, sätta sig i sin bil och komma till hotellrummet blir allt starkare. Vetskapen att ”Nord drei” med säkerhet existerar, för jag har gått in genom den ingången, är huvudmotivet till att jag inte ger upp. Efter ett tag, eftersom tålamod är förbrukningsvara, vakterna förvirrade, återstår ingenting annat än att skaka alla dörrar som finns på vägen. Det enda som konstateras då är att 95% av dem är låsta. Om någon dörr är olåst är det alltid den dörren som leder till den mest avlägsna hallen från platsen som du ska till. Ute, om det inte är en blek gryning, då blåser det iskalla vindar.
Därför tycker jag att det är hög tid att det skrivs en kort överlevnadsguide för Cebit, och den borde innehålla följande:
Om du i sista minuten (läs en månad innan) planerar att åka till Cebit, surfa på internet och leta efter hotell som befinner sig minst åtta mil utanför Hannover. Priserna so m de har är några gånger lägre, och dessutom kan du njuta av att köra bil på de tyska vägarna. I paketet ingår de tyska bilförarnas körstil, att bokstavligen klistra in sina bilar i 150 km i timmen i stjärten på din bil. Mycket bra för att träna tålamod och reflexer.
Glöm inte att ta med en väska med hjul, minst lika stor som en barnvagn. För trots att alla säger, att papper har ingen framtid, kommer alla informationer, som du får i den formen, att bryta ner all entusiasm och vilja att bära lasten. Ett extra argument är ont i nacken och axlarna.
Att ställas inför globala kartor utan lokalitetsmärkning är alltid smärtsamt och slukar tid och sliter ben. En besökare som värdesätter sig själv och sin tid har med sig en GPS apparat, med en precision på mindre än 50 meter. På så sätt räddar denne sig själv, och kan alltid hjälpa andra vilsna besökare.
Det är inte fel att redan imorgon börja motionera, för att ha god kondition för gående och tyngdlyftning, för Cebit 2005 är här, runt hörnet.
Läs i NyttIT om många nya produkter, som har visats på Cebit 2004.
Latinsentensen för den här gången är: Facit experientia cautus =Erfarenhet gör att människan blir försiktig
Trevlig läsning
