|
Löstagbara minneskretsar CompactFlash
Den mest kända minneskortstypen är CompactFlash. CF kort förekommer som typ I och typ II. Formatet introducerades på marknaden i oktober 1994. Idag är det, i princip, standard för handdatorer, digitalkameror och diverse medicinska och tekniska apparater. Kortet har en 50 pinnars kontakt, som i likhet med andra egenskaper, är fastställt av CompactFlash Association (CFA). CFA arbetar tillsammans med PCMCIA för att utveckla och marknadsföra CF formatet. CF kort av typ I mäter 36,4 x 42,8 x 3,3 millimeter och väger 11,4 gram. Minneskapaciteten varierar mellan 2 megabyte och 128 megabyte.
Den största
producenten av CF kort är SanDisk. Deras CF minneskort kan läsas
i en vanlig dator med hjälp
av en särskilt kortläsare, som ansluts antingen via en parallellport
eller en USB kontakt. För bärbara datorer finns en adepter
i storlek med ett ordinarie PCMCIA kort, som omvandlar gränssnittet
med 68 pinnars kontakt till de 50 som CF har. De senare adaptrarna
kallas för passiva. En annan producent är Lexar. Deras CF
kort har samma lagringskapacitet och kan också läsas med
hjälp av en kortläsare. Det finns dock modeller som innehåller
en USB kontakt. De kan anslutas till en dator med hjälp av en
USB-sladd.
CompactFlash typ
II minneskort godkändes i mars månad 1998. Den som introducerade
CF typ II minneskort först var SanDisk. CF typ II har börjat
komma på marknaden under mitten av 1998. Intresset har dock
inte varit så stort förrän nu, när många
leverantörer börjat lansera sina nya modeller. Kortet kunde
då rymma maximalt 160 megabyte. Kortet är lika stort som
typ I men tjockare. Istället för 3,3 millimeter är
typ II 5 millimeter tjockt. Det är fortfarande så, att
många digitalkameratillverkare inte har insett behovet av allt
större lagringskapacitet på minneskorten och inte förberett
sina produkter för CF typ II. Undantaget är Canon, som har
flera modeller som kan ta emot både CF typ I och typ II minneskort.
Multimediacard
Multimediacard (MMC) är en av de minsta löstagbara minneskretsarna på marknaden. Det mäter 32 x 24 x 1,4 millimeter och väger endast 1,5 gram! Dessa kort används mest i mobiltelefoner, ljudinspelningsapparater och i diverse kommunikationsenheter. MMC minneskrets har till skillnad från storebror CF ett gränssnitt med endast sju kontakter och kan överföra data med endast ett byte i taget. Psion, Nokia och Ericsson har ett gemensamt företag Symbian, som sysslar med utveckling av operativsystemet EPOC, och som favoriserar och rekommenderar MMC som lagringsmedia.
Ett annat vanligt minneskort till digitala kameror och andra små apparater är SmartMedia Card. Den här minneskretsen är ömtåligare än CompactFlash. Enligt senaste uppgifter uppgår i dag lagringskapacitet på SmartMedia till 128 megabyte. SmartMedia Card används till digitalkameror, Agfa, Epson, Fuji, Minolta, Olympus, Ricoh, Sanyo, Toshiba och några andra, mindre kända tillverkare. SmartMedia kort mäter 45 x 37 x 0.76 millimeter. SmartMedia har en kontakt med 22 pinnar. Trots sin låga vikt och ringa storlek är det allt fler tillverkare som väljer andra typer av minneskort än SmartMedia. Om den här varianten av minneskrets har en tryggad framtid återstår att se. Memory Stick
Sonys Memory Stick
är ett minneskort som introducerades i Japan i september 1998.
Sonys koncept är att producera ett billigare minneskort än
de redan etablerade CompactFlash och Smart Media och behålla
de små dimensioner, som dessa två konkurrenter har. Memory
Stick har avsikten att användas i samma typ av apparater som
CF kort. Alla Sonys egna produkter, som kräver löstagbara
minneskretsar, använder idag Memory Stick. Innan det etablerades,
använde Sony vanliga disketter som lagringsmedia i sina Mavica
digitala stillbildskameror. Bland diverse produkter återfinns
Memory Stick även i Sonys senaste mini DV kamera PC-100. Nyligen
har 3Com skrivit ett avtal med Sony som säger att företaget
kommer att använda MS i sina kommande handhållna datorer
av modell PalmPilot. Allt fler företag väljer Memory Stick
och även om dess största lagringskapacitet är mindre
motsvarande hos CompactFlash-minneskorten är Memory Stick på
grund av sin robusta uppbyggnad och lägre pris uppenbarligen
ett alternativ att räkna med. Största lagringskapacitet,
i skrivande stund, som Memory Stick kan erbjuda, är 128 megabyte.
Andra företag som sade sig stödja Memory Stick-formatet
är Olympus, Sanyo och Sharp. Memory Stick mäter 21,5 x 50
x 2,8 millimeter och väger fyra gram, vilket är nästan
en tredjedel av vad en standard CF väger. En intressant finess
på MS är möjligheten att skydda data mot oavsiktlig
radering. Kontaktgränssnittet är till skillnad från
standard CF endast 10 pinnar. Det kan konstateras att Memory Stick
snabbt vinner marknadsandelar och är en minneskrets att räkna
med.
En del apparater som kräver stort lagringsutrymme använder FlashDisk. Den här minneskretsen, hävdar SanDisk , är den mest sålda av alla minneskretsar av Flash typ. FlashDisk PC Card förekommer som typ II och typ III. Kortet följer PC Card-standarden. Till skillnad från de mindre och enklare uppbyggda minneskorten har den här varianten en inbyggd processor, som gör att det känns som en separat hårddisk. Kortet har en åtkomsttid som är en femtedel av vad vanliga hårddiskar har och är mycket mindre känsligt för eventuella mekaniska störningar tack vare frånvaron av roterande delar. Tack vare sin slagtålighet används vissa versioner av dessa kort både inom vanlig och militär industri. FlashDisk förekommer i en rad olika apparater och typiska sådana är handdatorer. FlashDisk finns i två serier. Binary FlashDisk och D2 FlashDisk. D2 har högre täthet av lagringsceller vilket gör att det går att lagra mer data och läsa det snabbare. FlashDisk PC Card typ II mäter 54 x 85,6 x 5 millimeter. Typ III har samma mått men lite mer än dubbel tjocklek, som är på 10,5 millimeter. Lagringskapaciteten på FlashDisk kan idag räknas i gigabyte. Mindre vanliga lagringsmedier
IDE FlashDrive
är en hårddisk, som är i likhet med FlashDisk har
hög motståndskraft mot yttre påverkan,
som stötar, slag och vibrationer. Den förekommer i flera
olika storlekar och med en rad olika lagringskapaciteter. Vanliga
varianter är på 1,3 tum, 1,8 tum, 2,5 tum och 3,5 tum.
1,6 tums versioner mäter 50,8 x 76,2 x 9,6 millimeter och väger
45 gram. 3,5 tums versionen väger 240 gram. Lagringskapaciteten
varierar mellan 20 megabyte och över en gigabyte.
Clik är en relativt nyligen lanserad lagringsenhet, som dock inte är av flash typ. Det är frågan om en liten diskett med en roterande skiva. IOmega, företaget som lanserat Clik räknar med en bra spridning av sin produkt främst tack vare det låga priset. Clik skivan finns endast i 40-megabyte storlek och kostar cirka en hundralapp i Sverige. Det är en bråkdel av priset som måste betalas för motsvarande lagringskapacitet på minneskretsar av flash typ. Clik kommer att användas i några få digitalkameror. Hittills är det Agfa som har en av sina kameror utrustade med Clik. Det är främst två anledningar som gör att experterna utrycker skepsis mot Clik-disken. Den första är att det är rörliga delar i Clik disken, som kräver högre strömförbrukning än statiska minneskretsar gör, och den andra är ett uttalande från iOmega, att de inte har några planer på att utöka Clik-diskens lagringskapacitet. Situationen har förändrats något sedan iOmega lanserade sin MP3 spelare som använder Clik och för att ta bort eventuell negativ klang som Clik utvecklade hos experter, ändrade iOmega namnet på disken till Pocket Zip. Dessutom är en Pocket Zip med lagringskapacitet på 100 megabyte annonserad och kommer inom kort till butikerna. Relevanta webbplatser som innehåller information om minneskretsar är: www.sony.se, www.datordesign.se, www.pccard.se, www.digitalbild.se, www.ibm.se och www.digitalfilm.com. Dragan Stojanovic |