Reportage, Vem äger kablarna?

Vem äger kablarna?

Många av oss minns tiden när Televerket, det statliga suveräna telekommunikationsföretaget tillämpade sina monopolistiska i det närmaste absolutistiska fasoner. Ingen tilläts importera telefoner på den tiden. Telefonapparater hyrdes av Televerket och förblev företagets egendom oavsett hur länge de använts och hur mycket pengar de genererat till staten. Televerket byte namn till Telia och monopolet på telefonapparaterna upphävdes åtminstone delvis, eftersom texten ”…får anslutas till telenätet” på de godkända apparaterna fortfarande visar att en supervisor-ställning som företaget ville behålla lever kvar.

Även Telia var ett statligt verk (företag) tills det bestämdes att man skulle omvandla telekommunikationsgigantens form till ett (privat) aktiebolag! Aktionen uppfattades som ett riktigt bra steg i demokratisk riktning. Det skulle innebära att konkurrenterna får tävla om tjänster och kunder på lika villkor med Telia. Det visade sig vara dock en skenmanöver då staten behöll 100 procent av aktierna. Telia är alltså fortfarande ett helägt statligt företag. Har Telia behållit ett privilegium (läs monopol) på att hantera visa saker nödvändiga för kommunikation i generell bemärkelse som att till exempel bestämma priser som konkurrenter tvingas betala enligt principen :” take it or leave it!”?

Accessnät

Det finns två telenät som Telia disponerar över. Ett kallas för stamnät och ett annat för accessnät. Stamnätet är ett nät som binder samman telefonstationer och accessnät kallas förbindelser mellan en användare och en telefonstation. I Sverige är det fasta avgifter att använda accessnätet ca: 1700 kronor per år. I Danmark är, efter avregleringen, de fasta avgifterna reducerade till ca: 740 kronor per år. Alla danska operatörer betalar 661 kronor plus 12 procent. De 12 procent går till Tele Danmark för att de ansvarar för nätets underhåll. Om Telias konkurrenter vill slåss om kunder, måste de alltså betala 1700 per år och användare!

Frågor

Har någon avreglering inom telekommunikationssegmenten i Sverige inletts? Vad är det som bör göras för att alla aktörer skall kunna konkurrera på lika villkor? Finns det något alternativ? Vad gör regeringen? Det är några av frågorna som besvaras av konkurrenter och Telia själva.

Tele2

Jag frågar Pelle Hjortblad, representant för Tele2: Vem äger kablarna?

- Jag tycker att accessnätet, som byggdes upp under televerkets 100-åriga verksamhet, är en samhällstillgång. Samhället, dvs. dess medborgare, skulle ha mest att vinna på att alla teleoperatörer fick tillgång till detta nät på lika villkor. Det är lika absurt att ge Telia detta nät som det vore att skänka det svenska vägnätet till ett statligt bussbolag. På järnvägens område äger Banverket rälsen och upplåter den på lika villkor till olika trafikbolag. På energisidan finns Svenska kraftnät som tillhandahåller kraftledningar åt elbolagen på lika villkor. Jag menar att accessnätet borde ägas av en myndighet som är skild från Telia.

:Vad skulle det innebära praktiskt om Telia fråntas rätten att disponera över accessnätet?

- Poängen med att skilja accessnätet från Telia är att operatörerna kunde konkurrera på samma villkor. På alla delar av telemarknaden där det råder konkurrens har priserna sjunkit. I reala termer handlar det om en halvering av priserna på dessa markader.

:Hur mycket skulle priserna på lokaltsamtal sjunka om accessnätet skiljdes från Telia?

- Det är omöjligt att säga.

: Går det inte att bygga egna telefonledningar?

- Det är inte realistiskt att tänka sig att alla aktörer skulle bygga egna nät till hushållen. Dels skulle de operatörer som gav sig in på något sådant dra på sig kostnader som gjorde att de ändå inte kunde konkurrera med Telia. Dels skulle det resultera i en situation med dubbla accessnät som ur samhällsekonomisk synvinkel bara kan beskrivas som löjlig.

:Finns det något alternativ? Hur ser du på framtiden?

- Vi går en spännande framtid till mötes i och med införandet av det som kallas Equal Access eller lika tillträde med operatörsval. Det är ett alternativ som om det införs på rätt sätt ger nästan lika goda förutsättningar för konkurrens på lika villkor som om accessnätet skiljdes från Telia.

:Hur fungerar Equal Access i praktiken?

- Equal Access innebär att man som telekund får välja vilken operatör man vill ringa sina samtal hos utan att behöva slå ett prefix. Möjligheten att slå ett prefix utnyttjar man om man skulle vilja ringa vissa samtal hos en annan operatör än den man valt. Om man inför Equal Access för alla typer av samtal, dvs. utlandssamtal, sverigesamtal, lokalsamtal och samtal till mobiltelefoner uppnår man en situation som påminner om den man skulle få om accessnätet skiljdes från Telia.

:Hur mycket kan användarna spara genom att använda Equal Access?

- Hur stora besparingar de svenska telekunderna kan göra på införandet av Equal Access beror till stor del på hur systemet införs.

Sonera

Min fråga till Thomas Högberg : Hur ser du på Telia som en konkurrent?

- Telia äger och driver kabelnätet. Det finns 2 nivåer på nät som är mer eller mindre heltäckande inom sina respektive områden. Telias trunknät som är nationellt och väl utbyggt, där finns idag en konkurrens som framför allt Banverket tillhandahåller. Accessnätet som är sista biten ut till kund har Telia också väl utbyggt. Här börjar det dyka upp alternativ i många delar av landet, men de är långt ifrån lika väl utbyggda och kan endast delvis konkurrera med Telias accessnät idag. Accessnät är dyrt och trunknät är billigt. Telia har ett de facto monopol, då alla nya operatörer är hänvisade att nyttja Telias accessnät i större eller mindre omfattning. Det är i och för sig inget problem om det inte vore så att Telia missbrukar sin dominerande ställning, och diskriminerar andra operatörer genom bl.a. korssubventioner, överprissättning och vägran att tillhandahålla kopparkablar som deras egna marknadsbolag nyttjar i konkurrens med andra operatörer på marknaden.

:Har du bevis att det är så som du påstår?

- Ett exempel på korssubvention är att Telia tillhandahåller sin tjänst Telia ISDN multi (30 kanalers digitalanslutning) över stora delar av landet för ca 2 200 kronor per månad. Andra operatörer som vill tillhandahålla motsvarande tjänst måste, om de vill nyttja Telias accessnät, först köpa en tjänst från Telia som heter Digitel 2M (rå bandbredd 2 megabit per sekund) och sedan lägga på ISDN funktionalitet uppe på denna. Problemet är att prislappen varierar men börjar på ca 4000 kronor per månad!

:Har du fler exempel?

- Ja! Ett annat exempel på utnyttjande av dominant ställning är att Telia under flera år har lovat Sonera att vi ska få tillgång till en koppartjänst (ren kopparkabel). Soneras avsikt är att själv producera ren kapacitet och ISDN anslutningar över denna kabel. Vi har ännu ej fått tillgång till denna tjänst trots att Telia själva tillhandahåller bl.a. xDSL internetanslutningar via kopparkabel via sina marknadsbolag.

:Vad gör ni åt det?

- Sonera driver nu detta ärende gentemot PTS och Konkurrensverket för att få ett klarläggande. Telia har uppmanat oss att pröva detta då det uppenbarligen finns interna oklarheter hos Telia i hur man ska ställa sig till sakfrågan.

Telenordia

Bo Johannisson, representant för Telenordia förklarade att:

- Prissättningen för accessnätets användning är inte kostnadsbaserad utan är till för att hålla andra operatörer borta. Det rättvisa borde vara att Telia får betalt för sina faktiska kostnader plus en administrationsavgift.

:Om Telia tvingas sänka sina priser som du tycker är rimligt, vad skulle det praktiskt innebära för användarna?

- Vi skulle sänka ,exempelvis, abonnemangen med ca 25 procent, om Telia låter oss få tillgång till accessnätet. Även minuttaxan skulle sänkas generellt ytterligare och vi skulle då kunna bestämma öppningsavgift.

:Hur borde situationen vara tycker du?

- Låt oss köpa kopparnätet för samma pris som Telia säljer till sig själva. Man diskuterar nu avreglering i hela Europa och det borde inkludera även Sverige. Om svenska folket ska få möjligheten att välja operatör måste vi få tillgång till accessnätet. Först då kan de användare som vill, klippa banden med Telia.

Den passiva regeringen

Telenordia anklagar också regeringen för passivitet och säger att en bristfällig lagstiftning gör att ett riksdagsbeslut om införandet av två reformer, lika tillträde med förval och nummerportabilitet, riskerar att saboteras. De kräver i en skrivelse till näringsdepartementet att regeringen agerar och eliminerar risken att de reformerna försenas. Den 11 september skulle möjligheten för telefonanvändarna träda i kraft, att kunna ringa med andra teleoperatörer än Telia utan att behöva slå något prefix innan de väljer ett nummer. De ska inte behöva ha någon elektronisk dosa inkopplad i telefonkontakten heller. Alla samtal ska kunna kopplas direkt genom den operatör som användaren själv väljer. Om telefonanvändare dessutom vill låta någon annan operatör leverera telefonlinjen ska det också gå att göra utan att behöva byta telefonnummer. Det sistnämnda träder i kraft redan den 1 juli.

- Dessa reformer är oerhört viktiga för den fria konkurrensen på telemarknaden. Lagen för införandet av reformerna reglerar dock inte tillräckligt tydligt vilka rättigheter och skyldigheter teleoperatörerna har gentemot varandra. Tillsynsmyndigheten, Post- och telestyrelsen, har inga möjligheter att gripa in och lösa meningsskiljaktigheter innan lagen träder i kraft den 1 juli. Detta kan Telia utnyttja genom att sätta sig på tvären i förhandlingarna mellan de olika teleoperatörerna. Det faktum att reformen också ska gälla telefonsamtal till mobiltelefoner och att beställningar om förval som görs före den 11 september ska läggas in kostnadsfritt har Telia hittills ignorerat. Tidsschemat för införandet av reformerna riskerar att försenas. Det är mycket anmärkningsvärt att politikerna låter detta ske. Man kan nästan undra om det är ett medvetet sätt att hålla uppe värdet i Telia som riskerar att tappa många kunder efter reformernas införande, säger Erik Heilborn, Telenordias VD.

Telia

Jag ställde ett antal frågor till Telia och fick svar från deras presschef Anna-Carin Uddenberg.

:I Danmark kostar utnyttjande av det danska accessnätet ca: 740 kronor per år. Motsvarande avgift i Sverige är 1700 kronor. Är det rimligt att kräva så hög avgift, eller är det, som konkurrenterna antyder, ett sätt för Telia att eliminera deras möjlighet att vara med och konkurrera med Telia på lika villkor?

- Den danska tjänsten och Telias tjänst för användning av accessnätet är olika i sin konstruktion och således går det inte heller att jämföra priserna.

:I Danmark är avgiften anpassad till de faktiska kostnaderna som Tele Danmark kan ha för att underhålla nätet. De kostnaderna borde inte vara speciellt mycket högre i Sverige men det verkar som att regeringen väljer att inte agera, som i Danmark, genom att ålägga Telia att sänka sina avgifter. Kan det vara så att staten (regeringen), som äger alla aktier i företaget, av uppenbart intresse att dess vinst blir så hög som möjligt , därför väntar med att följa det danska exemplet?

- Ägarens, statens, eventuella synpunkter på Telias tjänster och dessas prissättning är inte Telias sak att kommentera.

:Hur kommer samgåendet med det norska Telenor att påverka accessnätsavgiftsfrågan?

- För närvarande kan man inte säga något om hur avgifter på tjänster kommer att påverkas av den tänkta fusionen mellan Telia och Telenor.

- Vem äger telefoniinfrastrukturen (telefonkablarna) i Sverige? Televerket existerar inte längre och är det rätt att Telia automatiskt ärver kopparnätet?

- Telia övertog, enligt Riksdagsbeslut, vid skapandet av Telia Televerkets tillgångar bl.a. Televerkets telenät. Det finns för övrigt för närvarande många andra ägare av telenät i Sverige.

Slutsats

Frågan kvarstår. Vem äger telenätet i Sverige? Är det inte så att det borde egentligen inte spela någon roll. Är det inte så att kablarna har för många år sedan betalat sig själva många gånger om och inte längre behöver generera några pengar, förutom de som behövs för underhållet? Om någon vill använda ett musikstycke är det fritt fram att göra det helt avgiftsfritt 50 år efter tonsättarens död. Hur många år behöver gå, efter att de som har lagt de första kablarna dött, för att kablarna ska kunna betraktas vara allmän egendom och användas kostnadsfritt? Det kommer nog aldrig att ske, men en kraftig prisreducering, som dessutom borde gälla för alla inklusive Telia, är rimligt att förvänta sig inträffa inom en överskådlig framtid. Det verkar som att det är redan på gång. Den person, som bör sitta inne med många svar, har jag inte lyckats att få någon kommentar av. Björn Rosengren, kommunikationsminister, har för mycket att göra…listan på hans uttalande till pressen är enormt lång…det finns andra viktigare frågor…är fraser som jag konfronterades med upprepade gånger under flera månaders försök att få ställa de frågor som jag ställde till Telia. Rosengrens pressekreterare blev en ogenomtränglig sköld. Vi hoppas att han någon gång förklarar för oss varför statliga företag får lov att ignorera fri konkurrens och varför det inte är samma regler som gäller för alla typer av företag. Det borde kanske vara så om vi med rent samvete ska kunna använda begreppet demokrati när vi nämner Sverige.

Panel - Tycker Du att Telia ska släppa alla delar av sitt monopol? Vilken teleoperatör har Du idag? Hur mycket tycker Du samtal borde kosta?

Tillbaka till toppen